Byggmöten 2024 › Forum › In the works › Achtung Spitfeuer! Part 2
Vi börjar om den här tråden...under förra höstens orgier i scratchbygge och modifieringar drog jag igång de här två:
Två gamla klassiker, som kanske kan bli nåt med en del jobb och lite reservdelar! Spitfire Mk IX tycker jag egentligen är ungefär den tråkigaste Spitfiremodellen, men den är nästan lite tysk i så måtto att det kan vara stor skillnad mellan tidiga och sena ex...så det finns möjligheter att gräva ned sig i detaljer (hörde jag nån säga att då kan man väl lika bra köpa en vettig modell från t.ex Eduard istället?? Jaja, men det är väl ingen sport!).
De är rätt lika varandra i formarna och linjerna tycks stämma rätt väl, ganska imponerande med tanke på hur gamla de är.
Lite inramning och detaljering av hjulhusen går av bara farten.
Kabininredningarna består av diverse delar från skrotlådan (stol och "golv" till höger är från en Airfix Spitfire Mk XIX) samt lite scratchbygge. Stolen till v är t.ex scratchbyggd, det är ganska kul att upptäcka hur enkelt det är med lite övning och plastark att göra delar som är snyggare och mer korrekta än det som kommer med modellerna.
Här har plastbitarna mer eller mindre motvilligt låtit sig limmas ihop och det ser väl rätt trevligt ut, även om formarna inte är lika bra som Airfix Spitfire Mk 1 och Mk Vb (de är dock något nyare, ska medges).
Luftintaget på Frog-satsen har fått lite plastikkirurgi.
När allt är ihopsatt blir det tydligt att Frog-satsen är märkbart lite mer biffig, men det får vi leva med.
Åhh, nu blev ju jag sugen på att bygga en Spitfire... (inte påbörja fler projekt, inte påbörja fler projekt...).
Snyggt jobbat i alla fall! Du uppvisar ett stort tålamod med dina lite äldre modeller.
Mvh F
Det blev som aviserat ett längre uppehåll med de här två, men jag hade ett bra flow efter att ha gjort klart SR 71:an. Så jag tänkte jobba undan dem innan sommarens resor. Och plötsligt blev de färdiga! Blev inga byggbilder, det var mest rutinarbete och inte så mycket att visa, därför får ni desto fler bilder nu.
Först Matchbox Spitfire IX. Landningsställ med korrekta hjul för en tidig Mk IX togs från Frog-satsen, istället fick den ta över Matchbox-satsens landningsställ. Spontant tyckte jag att ställen var liite för höga och hjulen liite för stora, efter ett dygn eller så tänkte jag inte mer på det. Visar bara att jag byggt Spitfires för länge… hjulkåporna i satsen höll inte riktigt måttet men eftersom jag råkade ha ett par scratchbyggda kvar efter vinterns excesser fick de komma med. Hål för vingarnas ksp togs upp. Pitotmojängen under v vinge är scratchbyggd. Luftintagen under vingarna togs från Airfix Spit XIX, moddades till rätt form samt fick öppnade luckor av plastark. De fuskar ofta med de där luftintagen tycker jag. De innersta klaffarna och lite andra linjer fick jag gravera, det var ett fasligt besvär att få till dem. Radioantennen under h vinge har jag läst mig till att senare Spitfires hade (har lärt mig så sjukt mycket Spitfiredetaljer det senaste året), men har inte hittat någon bild som visar exakt var den satt. På många bilder av Spit IX:or kan jag inte se den öht, så kanske var det inte alla som hade den.
Undersidan är målad med Humbrols 64, det är faktiskt nästan det jag är mest nöjd med! Tycker jag lyckades få fram riktigt mycket detaljer…lyckades nästan få Humbrolfärgen att fungera i sprutan, men bara nästan… till och med jag får väl erkänna att de helt enkelt inte går att airbrusha med.:-D Fast kanske med bättre förtunning? Har sett på nätet att folk lyckas måla Humbrol med Tamiyas thinner…
Översidan gjord med Tamiyas gråa och mörkgröna färger, som funkar problemfritt, så länge man håller nålen och ”nålstruten” ren… den mörkgröna är aningen för mörk i min smak, lättar kanske upp den något nästa gång. Först målade jag det gråa på fri hand, sen maskerade jag med modellera för att måla den mörkgröna färgen. Blev inte alls bra, fäste inte och missfärgade. Mycket overspray också. Nästa gång testar jag nåt annat. Häftmassa?
Dekalerna är en blandning av tre olika satser. Rundlarna på vingarnas ovansidor är från Matchbox-satsen, de andra rundlarna från Frog-satsen eftersom de kändes lite bättre, individ-dekalerna är överblivna från Italeris Mk IX, en maskin som flögs av Pierre Clostermann våren 1944.
Jag hade nog tänkt att damma ned båda satserna lite till, men bestämde mig för att det fick räcka nån gång. Riktigt nöjd med denna, den ser faktiskt ännu lite bättre ut på bild…;-)
Färdig! Hål för vingarnas ksp togs upp, som på Matchbox-satsen. Landningsställ kom därifrån, korrekta hjulkåpor från Academys Spit XIV och hjul från Airfix Spit XIX. De innersta småklaffarna på undersidan fick jag lägga till, som på IX:an.
Undersidan i Tamiyas neutral gray, tycker den är alldeles för mörk för syftet. Här är den ändå uppblandad med vit färg. Nästa gång tror jag jag blandar till en specialvariant med 50% vitt och sparar som ”special British underside grey”…ovansidorna målade som på Matchbox-satsen med samma erfarenheter.
Dekalerna från Frog-satsen, imponerad av hur väl de uppförde sig trots sin ålder! Foton av Spitfires från Sydostasien visar att de hade stora rundlar på ovansidan som målades över men lyser igenom. Och tja, enklaste sättet att få fram den effekten är väl att dra på ett par stora rundlar och sen måla över? Tycker att resultatet blev rätt OK.
Riktigt nöjd med denna, den ser faktiskt ännu lite bättre ut än Matchbox-satsen! Fast inte på bild, av nån anledning….;-)
Sammanfattningsvis då, hur meningsfullt är det att pilla så här mycket med gamla satser? Är det inte enklare att bara köpa en Eduard super pro edition? Tja. Tanken med de här byggena var att undersöka just detta, hur långt kan man egentligen komma med såna här gamla satser, med lite scratchbygge och reservdelar från verktygslådan? Svaret är, förstås, att man kan komma riktigt långt, med tålamod och tid.
Med detta sagt så kommer man inte ifrån att Matchbox-satsen med sina avgrundsdjupa gravyrer och tjocka panellinjer ser ut mer som en leksak hur man än gör. Frog-satsen ser betydligt bättre ut, trots att den är lite för tjock både i kroppen och vingarna. Jag har ju alltid hävdat att upphöjda panellinjer (och nitskallar!) är underskattat…;-) Men till skillnad från Airfix gamla Mk I och Mk Vb som fortfarande är värda att bygga, de är lite nyare, betydligt mer korrekta och inte minst lätta att få tag i till låga priser, är de här två satserna mer samlarobjekt. Bygg dem gärna om ni snubblar på dem, vill ni ha en bra och korrekt Mk IX eller VIII finns som bekant betydligt bättre konkurrenter.
Så nu får det vara bra med gamla Spitfiresatser. Jag har lärt mig en hel massa och de här byggena var perfekta att testa nya tekniker på. Det blir fler Spits, men nyare och bättre. But now for something completely different…
Härliga byggen & härlig byggtråd!
Gillas mycket...:-)