Färdig! Efter att projektet gått nästan misstänkt bra nästan ända in i mål så inträffade så mycket motgångar på upploppet att jag började misstänka att verkligheten till slut hade kommit ikapp Herr Ventura...delvis pga byggarens "snart i mål-slarv". Raketerna hamnade för långt fram, hålen spacklades igen, målades över och nya borrades upp längre bak. Hålen för landställen hamnade lite för tätt, fick fyllas igen och borras på nytt. Kabinhuven som limmats fast, varefter lite limfläckar slipats ned och målats över, lossnade och tog med sig en rejäl färgflaga. Och till sist, när allt annat var klart, upptäckte jag att fyra av sex propellerblad satt löst...men till slut så!
Nån sa att man ska ha byggt en Ventura någon gång och jag kan bara hålla med - det är en alldeles speciell nära döden-upplevelse. Det finns häpnadsväckande fina modeller gömda i den där plasten. Å andra sidan så kan jag också konstatera att det enklaste sättet att lyckas med en Ventura är att ha reservdelar från tre eller fyra andra skrotade, vettiga Spitfire/Seafire-modeller på lager...i det här fallet följande: kabininredning, landställ, luckor till sporhjul och raketer från Academys Mk XIV, landställsluckor från Airfix Mk 22, hjul och några andra småsaker från Airfix Mk XIX och propellerblad från Aero teams Mk 21. Instegsluckan är scratchbyggd (men det är å andra sidan det enda som är scratch - förutom den ena luckan till sporrhjulet eftersom jag tappade bort en lucka).
På det hela taget nöjd. Inget mästerverk, men ganska bra med tanke på grundmaterialet. Nu får det nog bli något enklare...!
<br/><br/>
<br/><br/>
<br/><br/>
<br/><br/>