Dekaler! Sidenmattlack! Silverdutt! Smuts! Färdig!
Dekalerna fick till slut bli polska i alla fall - Janne erbjöd generöst ett par nordkoreanska som dock var lite för stora (FÖRLÅT Janne...!). Udda grej med lacken: någon kanske minns att jag tycker att Tamiyas sidenmatta lack blir lite för blank, speciellt om det är blanklack under. Nå, jag trixade med olika blandningar, till och med med Tamiyas nya "matta" lack utan att komma nån vart. sen tog jag halvt om halvt på skoj fram Humbrols trotjänare 135 och testade den - och fick direkt fram det resultat jag ville ha. Uppförde sig väldigt snällt i sprutan också (och det brukar ju Humbrols INTE göra...). Mysko.
Jag slaskade på ganska mycket smuts, tanken är att det ska se ut som en kärra som stått övergiven ett tag - inspirationen här kommer från de relativt väldokumenterade nordkoreanska maskiner som hittades övergivna av amerikanska trupper och som det till och med finns färgfoton av (så i anden är den egentligen nordkoreansk...!). Framför allt torrborstade jag generöst med Humbrols 29, en pålitlig klassiker som jag börjar återupptäcka.
Avgasspåren gjorde jag efter ett tips i en tidning där nån sprutade svart och ljusgrått i olika tunna lager. Nöjd med effekten, men det blev för grovprickigt. Nåväl, det syns inte på behörigt tittavstånd. Fast nästa gång ska jag nog maska av det ungefärliga område där avgasspåren ska vara för att eliminera overspray.
Är faktiskt väldigt nöjd med resultatet, trots att den här byggdes mer eller mindre som ett sidoprojekt medan jag slet med den mer krävande Seafire 47:an...modellen från Amodel kräver en del jobb, men kan på det hela taget bli ganska snygg. Inte lika mycket gravyrer som på t.ex Eduards senaste, men den har en väldigt fin, subtil ytstruktur (som inte låter sig fångas på bild) framför allt på vingarna som känns riktigt realistisk.
<br/><br/>
<br/><br/>
<br/><br/>
<br/><br/>
<br/><br/>