.
En av de modeller som, föga förvånande, inte mådde så bra av att ligga nedpackad i en flyttkartong under det år då samlingen var hemlös var min He 219 A-0 från Dragon. När jag packade upp ugglan var den något tilltufsad och ett antal olika spröt hade lossnat. Men allt fanns kvar och kunde sparas för en framtida renovering. Nu i vinter blev det till slut av. Och naturligtvis eskalerade projektet...
Ugglan byggdes ursprungligen runt 1999-2000 och blev riktigt bra, med tidens mått mätt. En detalj som jag var missnöjd med redan då var de vita spinnrarna, där fanns det plats för förbättring.
Tanken var först bara att jag skulle blanklacka, dra på lite oljeslask för att få liv i alla gravyrerna, sätta dit allt utstickande och så fick det vara klart. Men när modellen hade blivit blankad så syntes en massa irriterande skavanker förstås. En av de saker som jag var missnöjd med redan när jag byggde ugglan var ovansidan på flygkroppen som hade blivit sned. Det bestämde jag mig nu för att åtgärda och filarna åkte fram.
Även undersidan bestämde jag mig för att snygga till lite...
...liksom luftintagen i vingframkanterna.
När allt var slipat, spacklat och klart så behövdes det ju målas om också. För att utjämna kontrasterna mellan de nymålade partierna och originalmålningen så gick jag över ytorna och puffmålade lite på de mörkgrå fläckarna. Det blev fint, plötsligt höll en helt ny modell på att växa fram, samtidigt kändes det också som att jag höll på att tappa kontrollen - det skulle ju bara bli en liten renovering...
Här var vi tillbaka på banan igen. Ugglan har utsatts för ganska generösa mängder oljekladd i olika gråa, brunsvarta och blåsvarta nyanser.
Nosen helrenoverades också - de radarspröt som satt kvar togs bort och försågs med nya pluggar av plasttråd, nya hål borrades också. Den lilla radarn i mitten hade gått sönder och jag kunde inte se hur jag skulle kunna laga den, att scratchbygga en ny var definitivt att gå för långt. Så jag beslöt mig för att ta bort den - av de flesta bilder att döma tycks det ha varit ganska ovanligt att He 219 hade den.
Efter oljeslask, lite kompletterande målning här och var och lite halvmatt lack återstod bara att sätta tillbaka all fotoets och allt annat som plockats loss/brutits av under arbetets gång. En bukantenn och släpantennen längst bak gjordes av bitar av elgitarrsträngar. Radarantennerna i nosen satte jag i 45 graders vinkel eftersom det ser lite fränare ut och för att det kändes lite lättare att få det snyggt och symmetriskt så. Propellrar med ommålade spinnrar sattes på igen, liksom avgasrören som också fixats till med lite vask och torrborstning av silverfärg. Antenntallriken på ryggen var ursprungligen täckt av en klarplastdel som satt snett som ett illa påskruvat burklock, jag slängde den och fyllde istället igen med kristal kleer (som här inte har torkat helt, därför ser det lite dimmigt ut). Lite riggtråd fick avsluta det hela.
Det blev betydligt mer ambitiöst och tidskrävande än tänkt, men nu är ugglan som ny!