Byggmöten 2024 › Forum › In the works › Ett kontor för två...
Mja, svårt att se men instrumentpanelen ser inte helt hypermodern ut även om sidopanelerna (om än lika) ser lite modernare ut. Ser heller inte ut att vara stolar med krut i så något från US Army 60-70 tal?
Du är på rätt spår! Det som är lite sneaky är dock att det här kontoret inte har krutpallar eftersom de var monterade i en ytterst märklig räddningskapsel...
...en F-111 ska det bli hursomhelst! Det är Italeris gamla modell som ursprungligen salufördes av AMT, nån gång på 80-talet vad jag vet. Det blir den tredje Aardvarken jag byggt hittills. Den första var Hellers gamla, den förbigår vi med tystnad. Den andra var Hasegawas som ju är riktigt fin, ett eller två snäpp vassare än den här ärligt talat, men den är svårare att få tag i. Och jag har ju en gammal klockarkärlek till Italeri...
Hasegawas är klart bättre som sagt, fast den här satsen är väl inte direkt dålig. Åtminstone är första intrycket rätt bra. Flygkroppen är osedvanligt knöligt konstruerad, först ska man i vanlig ordning sätta ihop framdelen, sedan bakdelen, men däremellan ska bombrummet byggas ihop separat av tre paneler. Som väntat var passformen inte vidare bra här.
Klart sämst var, oväntat nog, stjärtstruten mellan utblåsen, om den limmas dit som det är tänkt kommer den att sitta helt fel. Det löstes med lite plastark, en del spacklande och rätt mycket slipande.
Här har allt hursomhelst blivit ihopsatt och fått något slags form. Jag sågade ut urtag i vingarna för att kunna sätta i dem sist, det underlättar målningen en hel del.
Luftintagen får lite färg, så de kan göras klart och tejpas för till målningen.
Och här har allt blivit primat. Eftersom undersidorna ju ska vara svarta är vingarna även primade med svart. Så blir det dags att dra igång kompressor och färgspruta...
Spännande bygge! Jag har dålig koll på det mesta som är amerikanskt och ytterst dålig koll på F-111... hur stor blir den där färdigbyggd? Jättestor?!
/Fredrik
ja, den är ganska stor faktiskt - betydligt större än en F-105 (som ju i sig inte är så liten). Framför allt låg och bred! Det blir förhoppningsvis fler bilder så småningom...
Hur gick det med det här projektet då...? Ja, det fortsatte. Det blev en del byggt. Och spacklat. Och slipat. Och maskat, och målat, maskat, målat, maskat, målat...men vi går händelserna i förväg. Den är stor, ja. Här är en bild på F-111:an och lillasystern F-105 bredvid en Me 262, för jämförelsens skull.
Till skillnad från den nästan lite plottriga Thunderchiefen så har F-111:an sparsamt med gravyrer så jag tänkte det kunde behövas lite vask i olika nyanser i panellinjerna för att få liv i ytorna. Dessutom har luckor och skarvar markerats med blyertspenna och det är förberett för dekaler med klarlack.
Det såg lite tomt ut under kabinhuven så jag scratchbyggde en liten takkonsol. Varför kan jag aldrig låta bli...
Dämpade noskonen lite genom att svampa på lite "nästansvart", ett trick jag läste om i Allt om Hobby:
Fenan bröts av när jag skulle packa upp flytetyget på byggmötet i januari och klistrades fast provisoriskt. Det blev lite jobb med att snygga till efteråt, inte minst som passformen var sådär:
Bombracken hade först satts ihop rätt hastigt och det var rackarns svårt att få bomberna att sitta kvar, så det blev ganska kladdigt. Bombracken hade i sig blivit lite misshandlade (och var kanske också dåliga i formen redan från början) så jag snyggade till dem med lite delar av plaststavar (Evergreen!). Bomberna blev ommålade och svampade...